Living with chronic bitchface

Stackars, starckars blogg...

Harry, Ron and Hermione Interview Blooper

Rich Little roasts Truman Capote

Hipphipp - Itzhak och Gästen

Goddag mitt namn är Greta Johansson.

Ett utdrag från kapitlet "Vett och Etikett" ur "Våra bästa idéer", ICA-förlaget AB, tryckt 1988.

Alltid till vänster.
Tillståndet av total förvirring har vi väl alla råkat ut för någon gång. Men det finns en mycket enkel regel i sammanhanget: Alltid till vänster. Oavsett om det gäller en assiett med smörkniv, en salladsassiett eller en servett skall du veta att den till vänster är din.

Mellan fem och sju.
Kom när det passar dig mellan kl.17 och 19 menar ditt värdfolk som vill ha serveringen avslutad klockan 19.

Matplats.
Normalt beräknar man att varje gäst behöver 60 centimeter för att få bra armbågsrum vid bordet. Till nöds kan man placera så tätt att var och en bara får 55 centimeter.

Om jag smiter.
I stora sammanhang är det onödigt att påkalla uppmärksamhet med sitt försvinnande. Folk kan börja titta på klockan och undra om det är dags för allmänt uppbrott. Det räcker utmärkt väl att ta adjö och tacka värd och värdinna.

Vem är damen?
Din bordsdam har du till höger om dig, likväl som du går till vänster om en dam när ni promenerar. Om för att skydda hennes hjärta kan vara osagt. Kanske det kan hjälpa ditt minne om du kopplar ihop ordet högtärande med höger?

Blommor till värdinnan?
I Sverige har det blivit sed att ha med en blomma eller kanske en ask choklad första gånger man gästar ett hem. På senare år har det i vissa kretsar också blivit bruk att man "har något i handen" varje gång man går bort. Det är helt onödigt -man skall ju inte betala för kalaset. Vet man med sig att man är förstagångsgäst på en stor bjudning, kan det vara både artigt och klokt att låta sända en blomma till värdinnan redan på förmiddagen . Då hon har möjlighet att välja vas och plats för buketten i lugn och ro.

Vem är du?
Det finns många sätt, men också några regler. När man presenterar sig själv kan man säga: "Goddag, jag heter Greta Johansson" eller "Hej, jag heter" eller "Goddag, mitt namn är" Eller bara namnet "Greta Johansson".

Livet lekte, men inte för mig!

I år får Hd den här skönheten i julklapp.

Piglet!

This is an intervention.

Wilhelm Staehle.

Känner mig lätt besynnerlig

“Jag har förvandlats till en jävla gnällmåns som hela tiden känner efter och gnäller. Fy fan.”
10 januari 1982

“Det svider i pitten som det brukar göra när den blivit kall. Alltid är det nåt.”
18 december 1981

“Känner mig lätt besynnerlig men det är möjligen inbillningen av världens mest hypokondriska mänska.”
14 februari 1982

Ur Ingmar Bergmans arkiv och hemliga gömmor av Maaret Koskinen och Mats Rohdin.

Bert Ljung - Jag vill ha ett långt och lyckligt liv

"knitface" kallas det.

Glans Och Schyffert i Skåne DEL 2

Sally Santesson - skrattframkallande!

Lena Andersson "Är det konstigt..." Gamla bilder Säterdalen

Ur en artikel jag läste idag av en vårdteoretiker som heter Janice Morse

"In its most extreme form, the person appears emotionless, with a mask-like expression.The person has an erect posture, with shoulders back and head up, and mechanical “chunky” movements. Walking is characterized by a robot-like gait, swaying from side to side. There is little facial expression, and little movement of the mouth and lips when speaking; the person speaks with an expressionless monotone, using short sentences and sighing often. If whatever is being endured is a physical threat, then individuals develop strategies for physically holding on to the present, such as counting something,

breathing in and out, or watching the clock."

Morse beskriver en deppig människa...."swaying from side to side"...:)

Filippa Bark - Malmö

Ur De tre musketörerna av Alexandre Dumas.

"Aramis var raka motsattsen till Phortos. Han var en ung man i tjugoårsålderna, på sin höjd tjugotre. Ansiktet var slätt och oskuldsfullt. Ögonen var mörka och milda. Kinderna var sammetslena och rosafärgade som persikor om hösten. Den välvårdade mustaschen bildade en rät linje över munnen. Han tycktes undvika att sänka de vita händerna av rädsla att få svullna ådror (!!!!) han nöp sig då och då i örsnibbarna för att de skulle hålla sig klart och genomskinligt röda (!!!!) Han talade lågt när han någon gång talade alls, när han skrattade gjorde han det bara genom att visa tänderna, som var minst lika välvårdade som resten av hans person."

Nu flippar jag.